onsdag 17 december 2008

Doris historia

Det är flera som har skrivit och frågat om vad jag har för hundar. Jag tänkte börja med att berätta om Doris vår yorkshireterrier.
För 2 år sedan var det en kvinna som hade samlat på sig 147 hundar i en villa på Värmdö, det var 137 yorkar och 10 taxar. Dom här hundarna levde i huset och fick aldrig gå ut. Den 19 september kom polisen och hämtade allihop. Huset var fullt av valpar, unghundar, vuxna hundar och dräktiga tikar i en salig blandning. Dom flesta hundarna var i extremt dåligt skick. Det här är det största vanvårdsärendet i Sveriges historia. När dom här hundarna hade varit på Hundstallet i ca 1 månad så stod det klart att kvinnan inte skulle få tillbaka hundarna (en sån process, hur självklar den än verkar, kan ta ett tag). Då fick man skicka in en intresseanmälan om att adoptera och det gjorde vi. En månad tog det sen fick vi ett samtal.
-Hej! Det var från Hundstallet. Vill ni komma och titta på en hund på lördag?
Jag kommer ihåg det som om det var igår. Det var lördagen den 18 november 2006. Vi satt i bilen, nervösa men väl förberedda (trodde vi..). Vi hade inhandlat en rosa liten filt och ett rosa koppel (för det måste väl en liten hundtjej ha?). Efter att ha irrat runt och kört fel hittade vi till slut. Vi kom in på Hundstallet och möttes av Helene, vi pratade en stund, ett samtal som jag inte kommer ihåg så mycket av. Efter en stund sa Helene att hon skulle hämta hunden som dom hade valt ut till oss. Sekunderna kändes långa, men plötsligt öppnades dörren och ut kom Helene med två små yorkar. Den ena mindre än den andra. Den minsta var vår tilltänkta. Där var hon, vår Doris, vår efterlängtade lilla underbara Doris. 12 veckor gammal, 900 gram tung, och kolsvart rufsig päls. Jag var kär! Jag och MrS satt på golvet och bekantade oss med den lilla prinsessan, hon sprang runt på golvet och busade med den andra lilla yorken som var hennes syster. Känslan var fantastisk! Helene sa att vi självklart fick åka hem och tänka på saken, men här behövdes det inte tänkas. Här fanns inga alternativ eller tveksamheter!
Doris följde med oss hem och sen den dagen är hon en otroligt älskad hund.
Claudia+Doris=Sant!

5 kommentarer:

Henrik - Optiker to the Stars! sa...

Naaawww... :)

Anonym sa...

Jätte kul och läsa om dig och dina hundar :) tack för svaret om white terrier. Vi ska försöka boka in ett möte med en kennel så vi kan få åka o träffa någon med mycket erfarenhet av rasen och även hoppas få träffa några valpar! Kram Frida

Claudia sa...

Det är jättebra! Läs på själva också, så att ni redan har info om rasen när ni åker till kenneln. Det är det bästa!

hannahgange sa...

Vad härligt! Så var det m en utav mina katter. Hittade henne och hennes syskon i en kartong för 5 år sen. De andra dog, men hon överlevde och det var självklart att hon skulle föjla med mig hem! Har inte ångrat det en sekund. Skulle gärna ha hand, men det går inte med mitt jobb. Kanske sen.

// hannahgange

Ting sa...

Åh.
Kommer ihåg den där hemska händelsen.
Vad skönt att Doris fick det bra i alla fall! :O)
Hon är gudomligt söt!