Imorse när jag vaknade låg jag en stund och tänkte på min träning, löpningen, jag var ju så duktig i Malmö men sen jag kom hem har det inte blivit av. Jag låg en stund och drog mig och helt plötsligt kände jag att nu, nu är det dags!
Så jag kom precis hem från en 4 kilometersrunda, jag ville börja lite mjukt + att i Malmö fanns det ju inga backar så där orkade man ju springa längre. Det var otroligt jobbigt stundvis men väldigt skönt nu. Det är ju faktiskt en underbar känsla att vara fysiskt trött av träning.
Nu är jag igång igen!
Till er som springer: hur går det för er?
3 kommentarer:
Jag springer inte men jag var ute och gick 7 kilometer idag och blev dyngsur och helt iskall. Ha det bra Mvh Viktor.
Vilken härlig insikt Claudia! SKÖNT att du är igång igen! :D
Kom igång lite smått på försommaren efter flera år med jogguppehåll... men sen kom värmen o min ork o motivation försvann. Men nu i veckan tog jag nya tag, 2 ggr har jag joggat i 20 min... vilken är en stor bedrift för mig kan jag lova! Men vad man växer som person när man klarar av nåt man inte trodde man skulle fixa. Riktigt stolt över mig själv, å dig oxå såklart! =)
Skicka en kommentar