Jag och Lasse Lindh

Nu är det dags. Historien ska äntligen berättas. Vad är det här med mig och Lasse Lindh?
En kväll våren 2008 satt jag hemma och tittade på en av deltävlingarna till Melodifestivalen. Det var i Västerås och jag hade inga större förväntningar på kvällen. Men helt plötsligt händer det nåt, det kommer upp en kille på scenen, en kille han sjunger "Du behöver aldrig mer vara rädd" och jag blev såld. Det var min första Lasse Lindh upplevelse. Det var nåt med texten som talade direkt till mig och jag började genast googla runt. Och sen den dagen har jag lyssnat väldigt mycket på Lasse Lindh. Jag tycker så mycket om texterna, hans coola spröda röst och ja, det är nåt med helheten som jag bara köper rakt av. Jag lyssnar ofta och njuter av det.
I somras hade jag turen att träffa Lasse. Han kom och sjöng för mig på min födelsedag i Morgonpasset Sommar. Det var helt fantastiskt (han är väldigt bra live!) och då fick jag ju även prata med honom och lära känna honom lite. Han är en väldigt bra människa.
Men så till det sorgliga...igår spelade Lasse sin sista spelning innan han flyttar till Korea. Han gjorde nåt soundtrack till någon populär tv-serie och nu är han en stor stjärna där.

Spelningen igår var fantastisk, det var på Kafé 44 i en mörk, liten och extremt varm källarlokal.
Stämningen var på topp och jag sjöng med i allt.
När dom skulle spela den 3:e låten som heter "Satan vad ont det gör" så tittade Lasse på mig och sa: För dig Claudia. Ah! Jag blev knäsvag på ett sånt där skönt fjortis-sätt. Knäsvag och stolt.
Det var den här låten han sjöng:



Det var en fantastisk kväll!
Tack Lasse för all musik och tack för att du sjöng på min födelsedag och hoppas att du snart kommer hem från Korea och fortsätter att göra det du gör. Puss!







Det var en fantastisk kväll!
Tack Lasse för all musik och tack för att du sjöng på min födelsedag och hoppas att du snart kommer hem från Korea och fortsätter att göra det du gör. Puss!