Ja, ni som har hängt här ett tag vet ju att jag är ett stort fan av Lasse Lindh.
Jag upptäckte honom för ca 3 år sedan och sedan dess har jag lyssnat många många timmar på hans musik och texter.
Idag intervjuade jag honom. Jag pratade alltså med Lasse Lindh i telefonen. Jag var väldigt nervös innan. Redaktionen skrattade högt åt mig när jag nervöst sprang fram och tillbaka och inte fick tekniken i studion att fungera (det brukar aldrig vara några problem annars;)).
Jag var som man var när man var 14 och skulle ringa till någon som betydde mycket för en.
Jag var nervös men det gick bra, vi pratade länge och intervjun blev bra, tror jag, jag hann inte klippa den idag, men det kändes bra.
Konstigt att det där med idoleri inte försvinner. Tänk att musik kan betyda så mycket så att det känns som att man har en relation till en person. Sjukt. Men härligt.
torsdag 23 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Jag är lite avundsjuk, fast...
Jag har ju träffat Lasse också. Innan en spelning här i Göteborg. Han var liten, förvirrad men snäll.
Lasse är snäll, men har en tendens att ligga med alldeles för unga fans. Verkligen alldeles för många och alldeles för unga. Lite synd, han har förlorat lite i respekt hos mig och många andra.
/en person i hans närhet
Som kuriosa till Lasse Lindh fanet Claudia kan jag berätta, att när jag gick i gymnasiet för en herrrans massa år sedan så spelade vi på samma scener! Han var en raring tyckte jag. Och vi hade skitkul i logen.
Ok, vart lite orolig att jag missat!. Då sänts det alltså 3 augusti, Har för mig att du skrivit det någon gång?
Skicka en kommentar