Den där härliga släkten

17.35 låg jag skönt nyduschad och nerbäddad i sängen i min lilla prickiga morgonrock i min lilla stuga när hundarna plötsligt började skälla. Det var någon utanför. Eller några.
Det knackade på.
Shit. Vad gör man? Nej nej nej.
Jag får panik. MrS är i skidbacken det är inte han. MrS mamma skulle säga att det var hon. Det måste vara någon som går husesyn i nya huset. Men inte nu. Inte NU!
Tankarna gick runt i mitt huvud. Jag kollade av fönstrena, rullgardinerna var nere sen jag hade duschat, jag skulle kunna låtsas att jag inte var här. Ok, det kan jag göra. Jag smyger och sätter mig innanför ytterdörren. Där är jag safe.
När jag sitter där känner jag mig fånig. Äh, det är klart dom ska få titta på lillstugan. Det är ju 2009, jag ska ju vara spontan och härlig i år. Ok, sagt och gjort. Jag öppnar iklädd min lilla morgonrock. Dom var redan på väg bort från huset. Jag hade alltså kunnat strunta i det. Men icke. Nej, jag öppnade och hade husesyn i en galet stökig stuga med 8 personer från MrS släkt iklädd endast morgonrock och sjukt fula duntofflor.
Är det inte att vara spontan så säg.