Folk har frågat mig vad jag tycker om att ha en eller två hundar.För oss var det så att vi hade Doris först, hon kom till oss 12 veckor gammal i nov 2006, sen kom Kitty till oss som en omplacering, 3 år gammal, i maj 2007.
När vi hade skaffat Doris så började vi ganska snabbt prata om att skaffa en till hund. Jag har alltid haft en känsla att man ska ha fler än ett djur under samma tak.. Inte för att dom nödvändigtvis ska leka och ha kul om man är borta, men dom har iallafall ett sällskap.
Det har alltid gått bra med dom, vi kände absolut att det var lättare att lämna Doris några timmar nu när dom var två. Det var lite svårt att lämna Doris i hallen och gå iväg när hon var själv, tyckte jag. Och dom har kul med varandra. Dom leker, inte jämnt men några gånger om dagen, och dom samsas om allt (ja, inte grisöron då...). Så vi är jätteglada att vi nu har två hundar.
Sen passar det inte alla hundar att ha en hundkompis i samma hem, men där måste man se till sin egen hund och vilken individ den är. Huruvida den första hunden i hemmet blir "avundsjuk" om det kommer in en till hund kan vi aldrig veta, vi kan bara anta. Men vi ska inte glömma att hundar är flockdjur och flockar är dynamiska, det tillkommer medlemmar och det försvinner medlemmar, så såvida du inte skaffar en ny hund och helt ignorerar din första hund så har jag svårt att tänka mig att det skulle vara något problem. Kanske en invänjningsperiod, men inget problem.
Vad man däremot ska tänka på är om du har en hund som har svårt att vara ensam hemma eller har separationsångest, så är det inte en bra idé att skaffa en valp och tro att problemet ska försvinna. Tvärtom, valpen ser ofta upp till den äldre hunden och tar efter det beteendet. Däremot kan en äldre omplacering ha en tryggande effekt för hunden med ensam hemma problem eller separationsångest. Men som sagt, alla känner sin hund bäst (förhoppningsvis) och får se till den individens reaktion på att ha en till hund i hemmet.
Det här är min teori.
Vad har ni för tankar,teorier och erfarenheter om det här?
Inlägg
1 kommentar:
Hej! Åhh vilket underbart inlägg. I alla fall så har vår familj alltid haft hundar och nu har vi en papillon som vi tog över från ett dödsbo för snart 4 års sedan. Charlie är verkligen en familjemedlem och sen så har jag flyttat hemifrån och saknat ett sällskap i form av en vovve. Så jag har kollat och kollat och idag fann jag en treåring som en familj tröttnat på och som just fått flytta hem till mig. Han är en shih-tuz och nu när jag är hemma hos familjen för julfirande så fungerar det jätte bra mellan dem båda. Och Charlie är i mellan åt lite svår men denna har inte sagt ett ljud om. Helt underbart. Ha det gott!
Skicka en kommentar