Är du alltid sådär glad?

Det är en fråga som jag får ganska ofta.
Är jag alltid sådär glad? Jag måste tänka efter. Vad menar folk? Och ja, när jag tänker på det så är jag nog ganska ofta glad. Men jag drar inte ett likamedtecken mellan glad och bekymmersfri. Det är två skilda saker.
Jag har haft flera perioder i mitt liv när jag inte har varit sådär glad. Det har varit tungt ibland som det är i allas liv, men jag försöker att se det positiva i det mesta (jag säger det och försöker inte låta som en nyfrälst se-allt-positivt-så-löser-det-sig människa). Jag har ett naturligt driv. Jag tycker om att jobba, jag tycker om att lära mig saker, jag tycker om att träffa nya människor, jag är en sucker på inspiration. Och om jag får uppleva dom sakerna ofta så blir jag glad och nöjd. Sen tror jag att det verkligen är viktigt att man varje dag gör något som man tycker är tillfredställande (bara för en själv) om det sen är att läsa, se på skittv, shoppa nåt på nätet eller bara stirra i väggen så tror jag verkligen att det är viktigt. Det är så lätt att glömma bort att leva. Jag vill jobba för att kunna leva och inte tvärtom. Att jag har ett jobb som jag älskar ser jag som en fantastisk dubbelbonus i mitt liv.
Sen omger jag mig med människor som jag tycker om och som jag vet tycker om mig. Det är viktigt för mig. Vänner och bekanta ska ge energi inte ta.
Så jag är inte bekymmersfri men jag är glad för det mesta. Ett väldigt trevligt tillstånd faktiskt.