söndag 2 augusti 2009

Det där dopet...



Ja, jag måste berätta.
MrS familj hade åkt ner från Stockholm för att gå på det här dopet som vi skulle till idag. Så vi samlades utanför deras hotell och åkte i karavan mot kyrkan som låg ca 20 minuter från stan. när vi har åkt ca 10 min så inser vi att det är en gigantisk kö, ingen vanlig kö utan kö där man står i 1 timma. Panik utbröt! Telefonerna gick varma. vi kommer hinna, vi kommer inte hinna, vi kommer hinna o.s.v Vi hann inte. Dopet började 12 vi rullade in på kyrkoparkeringen när klockan slog 12.32. Det var hemskt. Vi (12 pers) smög så gott vi kunde in i kyrkan och precis då började nån liten flicka sjunga nån typ av slutsång. Det var så jobbigt. men vi kunde ju inte annat än att skratta åt det. Tänk att alla dom hade åkte ner hit över helgen bara för att gå på det här dopet och så blev det såhär...Typiskt.
Men lunchen efter var toppen, vi skrattade och hade roligt och tårtan var jättefin.
Och som sagt, vi skrattade hysteriskt mycket och vi kommer aldrig att glömma det här dopet.

3 kommentarer:

kickan34 sa...

det e nästan som "3 bröllop och 1 begravning".. att de alltid lyckas komma precis på pricken i tid / lite sent.. men va bra att ni hann dit över huvud taget :)

och tårtan såg god ut! :)

Moa sa...

Nej. Typiskt!. Vad synd!.. Men ni hade ju lika väl kunnat missat hela köret!. Så lite tur. Lite;).

Sabina sa...

Men det är väl endå viktigast med efter fikan tycker jag :)